Toyota Aygo X
Kom på en list!
De flesta biltillverkares "list" är enkla: de erbjuder kompaktbilar med nollutsläpp, vilket innebär att straffet är noll. Det är därför som de flesta småbilar numera är eldrivna. Toyota letade dock efter en annan lösning och fann den i att dela teknik med en större modell.
I utformningen av Toyota Yaris är komponenterna utformade på ett sådant sätt att de kan återanvändas i en mindre modell. Aygo X står därför på samma plattform, men är förkortad. Många av underkonstruktionerna (cirka 25 %) kan också delas, vilket gör stor skillnad i utvecklings- och produktionskostnader.
För att skilja sig från sina konkurrenter och för att följa trenden på marknaden väljer Toyota ett högt byggsätt. Aygo X är en så kallad "Crossover" (personbil med influenser från ett terrängfordon) och det förklarar "X" i namnet. Genom att välja stora hjul och ett anpassat chassi har Aygo X en enkel insteg och ett något högre säte (+55 mm jämfört med den tidigare Aygo). Dessutom: tack vare den här konstruktionen ser Aygo X väldigt tuff ut, och det är förstås en bonus!
Utrymme och utrustning
Enligt Toyotas forskning används baksätet i Aygo sällan, och därför har man under utvecklingen av Aygo X lagt mest vikt vid utrymmet framför. Huvudutrymmet i framsätet är bra och framsätena kan skjutas så långt bakåt att även långa förare knappt kan nå pedalerna! Priset för detta är uppenbart: utrymmet i baksätet är begränsat och det är svårt att komma åt baksätet på grund av bakdörrarnas form.
När det gäller utrustning ligger tyngdpunkten på säkerhet. Den enklaste versionen erbjuder lite lyx, men mycket säkerhet. Detta beror på att Aygo X tekniskt sett är en liten version av en större bil. Aygo X kan känna igen faror (inklusive cyklister) och ingripa vid behov, varna när linjerna på vägytan korsas, hjälpa till med en undanmanöver och läsa av trafikskyltar. Adaptiv farthållare, automatiskt helljus och en backkamera finns också tillgängliga.
Det är dock anmärkningsvärt att en säkerhetsfunktion som används nästan varje gång saknas: Aygo X har ingen upptäckt av döda vinkeln. Särskilt med tanke på den tjocka C-stolpen (sträckan mellan de bakre sidofönstren och bakrutan) skulle detta vara en välkommen funktion. En annan kritisk punkt är att bältena inte är justerbara i höjdled och att de endelade sätena inte passar alla bra.
De lyxigare versionerna är utrustade med ett komplett ljud-, kommunikations- och navigationssystem som fungerade korrekt under testet. Små kritiska punkter är den lilla in och utzoomningen i komplicerade trafiksituationer och den märkligt höga rösten från den engelsktalande vägledaren. Som tillval finns ett ljudsystem från JBL som för en liten bil med samma pris ger ett fantastiskt bra ljud (detaljerat, fylligt, rymligt).
Motor
Motorn i Aygo X är i princip densamma som i den tidigare Aygo, men allt runtomkring har setts över. Trots detta är detta fortfarande en konventionell bensinmotor i en tid då elektrisk eller åtminstone hybriddrift nu är normen. Detta innebär att Aygo X visserligen är ekonomisk att köpa, men inte att använda.
För att göra Aygo X ekonomisk har man sparat på vikten och därmed också på ljudisoleringen. Det är inte bara den trecylindriga cylindern som är tydligt hörbar, utan även ljud utifrån. När du väljer en version med ett canvastak kan ljudet från utsidan höras ännu tydligare i kupén.
I teorin borde den valfria automatiska växellådan med "kontinuerligt variabel växellåda" (CVT) vara den mest bekväma och ekonomiska versionen, men under det här testet visade sig motsatsen. Så fort du trampar på gasen skjuter varvtalen i höjden, medan den manuella växellådan håller motorn bättre under kontroll.
Oavsett vilken växellåda som väljs är prestandan helt rätt. I staden räcker effekten på 72 hk/93 Nm för att enkelt hålla jämna steg med trafikflödet. Andra växeln ger avsiktligt tillräcklig smidighet för att nästan stanna upp och sedan köra iväg igen utan att växla ner. På landsvägar måste den trecylindriga motorn arbeta hårt för att få och hålla farten. För att gå uppför en backe i 100 km/h krävs till och med nedväxling och konstant trampning. En krävande rutt med höjdskillnader och stadstrafik, men mycket låga medelhastigheter, kostade 5,0 liter bensin per 100 km med Aygo X CVT. Samma sträcka tog 4,7 liter i den manuella versionen.
Trafikbeteende
Aygo X är inte bara högre än genomsnittet, den har också större markfrigång. Det är både en fördel och en nackdel. Den större markfrigången innebär också en högre tyngdpunkt, vilket märks i snabba kurvor. Här är stabiliteten lite sämre än i lägre bilar (inklusive den tidigare Aygo) och därför är Aygo X mindre utmanande att kasta runt i staden. Den begränsade bredden och den lilla vändcirkeln gör Aygo X mycket skicklig i staden.
Den större markfrigången gör det lättare att ta sig igenom farthinder eller dåliga vägbanor. Dessutom ger denna uppställning mer komfort och det är verkligen välkommet i staden!
Slutsats
Toyota introducerar en ny modell i det minsta och billigaste segmentet och det är anmärkningsvärt. De flesta biltillverkare erbjuder inte längre sådana bilar eftersom böterna för koldioxidutsläpp gör det knappast lönsamt att sälja och använda sådana bilar. Toyota såg dock detta problem komma för länge sedan och redan vid utformningen av den kompakta Yaris tog man hänsyn till återanvändning av delar från den mindre Aygo X. På så sätt kunde man spara många kostnader.
Resultatet är en bil som inte är nyskapande, men som med hjälp av befintliga resurser uppfyller alla de krav och önskemål som gör en liten bil (för) dyr i dag. Aygo X gör inte mer än andra småbilar, men erbjuder det senaste inom lyx och säkerhet till ett rimligt pris. Toyota svarar också skickligt på efterfrågan på crossovers, vilket gör att Aygo X också ser bra ut. För dem som letar efter en liten bil med pålitlig teknik fungerar Toyotas knep därför bra.
- Bekant med teknik
- Framgångsrik design
- Rik, modern utrustning
- Brist på skydd för döda vinkeln
- Måttliga komfortstolar på långa sträckor
- Fördelaktigt på kort sikt, men inte på lång sikt